Fancy Schmancy

Följande är saxat fran Aftonbladets chat med Jan Guillou om IPRED-lagen.

Pirat: Hur vore det om priset på böcker, film och musik sänktes? Kanske skulle ni "kändisar" klara er på en miljon istället för hundra? Då skulle alla köpa istället för att ladda ner....

Jan Guillou: Det är svårt att avgöra vem som kommer med det dummaste påståendet i en sådan här chatt men du leder.

Jeppe: Begåvat svar Jan, "jag är emot barnporr", är det avsiktligt du missar poänger?

Jan Guillou: Självklart! Jag är emot poänger också.

cornelius: Som Timbuktu sa en gång: "man kan inte uppfinna hjulet och sen förbjuda folk från att använda det"

Jan Guillou: Upphovsrätten är ingen uppfinning.

Jan Guillou är fantastisk pa att bara vifta bort folk som tycker annorlunda. Det är en egenskap jag önskar jag hade mer av.

Säga vad man vill om IPRED-lagen och att "branschen" borde hänga med i svängen, men jag tycker att det är lite skönt att nagon fortfarande orkar tjata emot alla nerladdare. Det är stöld, och även om man inte kan stoppa det sa är det fortfarande stöld. Jag tycker att det är skitroligt att artister kunnat göra karriär genom myspace och gratis mp3:or, grattis till dem. Verkligen. Men jag förstar inte alla pahopp pa de artister som fortfarande vill ta betalt för det som de skapar, om man inte vill ge bort sina grejer gratis, da tycker jag inte man maste bara för att andra gör det. iTunes Store är helt fantastisk, och billigare än skivpriser. Det är snabbt, enkelt och man betalar för det man vill ha. Jag har inte orkat sätta mig in i IPRED-lagen, det far andra sköta. Men vill jag ha musik betalar jag för det, bra musik är värt ett par kronor.

/laglydiga B

Det är tävlingsdags här pa bloggen. Jag tävlar mot Lisa och Agnes. Agnes är igang och en tävlingsinriktad debatt angaende kängor har redan ägt rum.

Min helg i B'poäng.

Fredag; middag med tva tjejkompisar (Girl, I can tell you've been crying and you need somebody to talk to) där vi diskuterade en av tjejernas ex som var otrogen mot henne. Jag tröstade henne, bar päls, guldsmycken och en egengjord t-shirt. 3 poäng.

Lördag; gokart med vänner. -1 poäng. Stearinljusmiddag med pojkvän, 1 poäng.

Söndag; Squash. 0 poäng. Hockeymatch -1 poäng. 5 öl, en jäger-shot och en otippad fylla. -2 poäng.

Efter en hyfsad start pa fredagen tappade jag det helt och ägnade mig enbart at ovärdiga aktiviteter. Ligger fortfarande pa 0 poäng, men ska ta nya tag om en stund.

/B

Efter en lang vecka, med angest och livsavgörande beslut och med känslor som kastat en fram och tillbaka har jag äntligen kommit fram till nagra kloka ord.

Det blir aldrig riktigt som man tänkt sig, men det blir ofta ganska bra ända.

Med dessa ord och ytterligare ett fantastiskt resultat pa stureplan.se's fredags quiz sa tycker jag att jag förtjänar att ta helg nu. Nästa vecka blir spännande, da ska jag;

1. Leta efter den perfekta (och tredje för säsongen) fuskpälsen i Lausanne
2. Visa bilder pa de makabra skulpturerna av simmande/döende människor som nagon har hängt upp utan för mitt kontorsfönster. Kan komma en konstnärlig analys ocksa om ni har tur
3. Säga upp mig fran mitt jobb.
4. Undvika hot och försöka ducka när mina chefer slänger halslagare och häftapparater efter mig
5. Visa bilder fran min galna födelsedagsfest förra lördagen, där jag fick 20 personer att dansa högstadie-tryckare och bära sina skärp som armband (fashion bodde pa min födelsedagsfest)

Nu ska jag köra igan B'Week, och dra pa mig stora guldörhängen och sant.

xoxo

/B

Stacks on deck
Patron on ice
And we can pop bottles all night
Baby you could have whatever you like
I said you could have whatever you like

(Det blev tre glas vin och en fejk-päls under lunchen. It's my birthday, I can have whatever I like)

/B

Första gangen jag jobbade med viktiga saker och behövde ha formell bizznizzstil varje dag älskade jag det. Jag kände mig betydelsefull. Efter ett tag gar viktigheten över, när man inser att man är ganska utbytbar och man möter 150 FN-praktiserande svenskor i kostym som känner sig lika viktiga. Sa nu hatar jag det, jag känner mig ful, trakig och oinspirerad. Alla i Geneve's finansdistrikt ser sa chica ut i sina pennkjolar och blusar, jag ser bara trist och plufsig ut. Men vad jag än gör i framtiden (eller om tva manader) sa verkar det inte vara nagot som innebär casual fashion varje dag, skinnleggings gör sig inte riktigt pa Geneve's kontor. Jag maste helt enkelt omfamna kostymen och dräkten och fa det att fungera lite bättre.

Typ sa här.


(Garance Doré)

Nu, ut och handla blazer.

/B

Uppmuntrad av Lisas nya blogg har jag bestämt mig för att rädda världen, jag med. Förut jobbade jag med nedrustning och vapenkontroll, vilket kändes bra. Jag trodde pa en bättre värld och att krig faktiskt kan upphöra. Nu jobbar jag för ondskan själv och känner mig mest smutsig när jag gar hem fran jobbet. Men jag försöker ta sma sma steg mot att göra skillnad. Jag har börjat en Masters of Laws pa Londons universitet. Det är inte helt lätt att jobba heltid och plugga juridik samtidigt, men jag är ända ganska exhalterad över mina kurser i folkrätt, terroristlagstiftning och internationella avtal. Juridik känns fint pa nagot sätt. Korrekt. En slags trygg standpunkt när vi befinner oss i en värld full av kaos. 

Just terroristlagar har jag känt mig mycket upprörd över sen jag läste Guillous "Fienden inom oss". Säga vad man vill om Guillous böcker, men han har en förmaga att välja ämnen som bör talas mer om. Sa nu ska jag använda mina juridiska studier till att kämpa mot juridiska övergrepp pa individer under terrorlagstiftning. Jag har hittat en amnestygrupp i Geneve som jobbar med sant, och ska dit pa möte nästa manad. Jag vet inte riktigt vart detta kommer att leda, men jag känner att det är dags att göra nagot.

Snart kommer jag skriva ett inlägg som handlar om karriärister inom fredsbranchen. Det kommer vara lite jobbigt eftersom jag själv är/har varit san. Jag ska fundera lite pa vad jag vill säga, och aterkomma när jag snört ihop resonemanget. Jag kommer även visa upp mina fina skor som jag äntligen satt nitar pa, samt min söndertrasade t-shirtklänning som äntligen fatt den rätta trasiga looken.


/B

I gar var första kvällen pa länge jag och min respektive var hemma själva och inte gjorde nagot. Vi köpte rödvin och jag ägnade 4 timmar at min senaste DYI-projekt framför halva säsong 3 av Battlestar Galactica.

Jag ville göra en san här t-shirt:

(http://www.fashiontoast.com/)

Efter fyra timmars pillande och krampande fingrar sag min t-shirt ut sahär:




(mina fingrar gjorde ont och iPhone-kameran fungerar inte jättebra i mörka vardagsrum)

Den är fortfarande inte färdig, och det känns som att nästa hemmakväll kommer inte ske fören i mitten av januari eller nagot sant, sa vi far se hur slutresultatet blev.

Min besatthet av hal och sönderrivna saker har upp till idag resulterat i:

 - 2 par söndertrasade leggins
 - 2 par sönderklippta American Apparel sweatshirts (ja, jag förstörde även den nybeställda)
 - 1 t-shirt, som jag testade att riva upp innan jag fick kontroll över det hela och började pa den som är pa bild ovan

Men jag ger inte upp. Rodartes AW08/09 ma förstöra min höstgarderob, men jag är säker pa att jag kommer lyckas med nagot sa smaningom.





/B

Jajaja, Obama Oscmama... Jag har ju en vana att ogilla sant som alla andra gillar, senast har det just varit Balmain's varkollektion och Obama. Jag är mer cynisk än vanligt och mar illa när jag ser honom tacka sin fru och sina barn pa CNN i morse. Don't get me wrong, jag skulle inte rösta pa McCain (äntligen kan man fa ga tillbaka att älska John McCain för att Bruce Willis är världens grymmaste actionhjälte i Die Hard) men jag har ett fruktansvärt förakt för amerikansk politik och jag förstar inte riktigt vart hypen om Obama har kommit ifran.

När de malar upp posters med hans ansikte brevid Martin Luther King blir jag svimfärdig. När han star och skriker "CHANGE. CHANGE SHALL COME" vill jag bara rycka tag i hans kavajslag och vrala tillbaka "VILKEN JäVLA CHANGE SNACKAR DU OM?"

Vad fan pratar han om? Change? är det nagon som vet vad han ska förändra? Till vad? Hur? Hur kan man aka landet runt i 9 manader och kampanja utan att säga nagot. Utan att bli ställd mot väggen, utan att bli ifragasatt för sin politik? Det finns ingen politik i amerikansk politik. Tycker man nagot riskerar man att alienera väljare, och sant är farligt. Det finns inga ideer, ingen ideologi. Det finns ingen utalad tro pa nagot, och därför finns det inget mal att sträva efter. Vad vill Obama att USA ska förändras till? Nagot bättre? Vad är nagot bättre och hur kommer man dit?

även europeer tror att Obama är räddningen, och jublar över att förändringen kommer. Skitsnack säger jag och glömmer aldrig att alla länder prioriterar sina egna intressen. Och jag längtar lite efter torra svenska kommunalpolitiker som käbblar om skolpolitik och fritidsgardar.